lördag 19 november 2016

November 2016


Första officiella utställningen för valparna, i ridhuset i Åstorp i går.


Gunnel, Kåre, Caroline, David och jag själv var där, med våra fyra ACD
Kåre hade som vanligt med sig kameran, de flesta bilderna är hans.

Väldigt trevligt, men väldigt kallt var det.

Rekordmånga anmälda ACD till en bruksutställning, hela 9 hundar.
Sonny Ström var en mycket noggrann domare, jag fick till och med hämta och visa upp ett intyg på att Effie en gång haft den framtand som hon nu saknar.
Vilket i sin tur resulterade i att jag nästan missade att hjälpa kompisen Sonja i Bouvierringen.

Han lyckades också upptäcka Kinas diminutiva p1-or i underkäken, inte många som sett dom :).


Rena släktträffen blev det

Ayers Easy Blue Elaroo (Kina), Effans syster ställdes i bruksklass

Moster Kina med Gwoxikens Röde Urax  (Natas)

Caroline och Natas i ringen

Gwoxikens Blåa Equinox (Kaxa)
Gunnel och Kina
Caroline och Natas
Gunnel och Kina
Ayers Eager Blue Effie, med  ringsekreterare, domare och Gwoxiken själv.
Man kan säga att det gick jättebra för oss, Valparna fick båda hederspris, HP och Natas blev BIR-valp.
Kina fick excellent utan ck, vi hade ju hoppats på ett sista cert för Kina, men tyvärr blev det inte så.
Effie slutligen blev bäst i rasen, BIR

Lägg till bildtext






Tidigare i höst, för tre veckor sedan, hade vi en liten valpträff. Det var Caroline med Natas, jag själv med Kaxa och Dennis/Joana med Kalix. Effie och Kina var så klart med också, men inte på bild.
Bilden har Joana levererat.


Gunnel var med och visade lite Nosework, som vi fick testa. Sen provade vi att lägga spår också. 
Vi hade en väldigt trevlig dag. Jag hoppas vi kan träffas fler gånger med dessa fantastiska hundar och deras lika fantastiska ägare. Gunnel är nog lika spänd som jag själv att se vad det ska bli av dessa.

lördag 22 oktober 2016

Höst, blött och djävligt i Skåne

Tiden har gått fort, nu är min Kaxa nästan lika stor som mamma Effie.


Kaxas lydnadskurs är slut, och vi tränar själva på de första lydnadsmomenten. Det går framåt, men ibland är hon som en pajas, jag måste få henne att sluta ta ett ärevarv runt appellplanen när hon ska hämta apporten.
Hon är glad och positiv och älskar alla andra hundar och människor.

Till de som varnade att denna kullen kanske inte skulle bli särskilt tillgängliga, kan jag säga att jag ibland önskade att vi fått mindre av den varan.

Effie och jag har börjat nosa lite på momenten i högre klass.

Min uppfödarutbildning är inte klar ännu, men ska förhoppningsvis vara klar vid årsskiftet.
Innan dess blir det inga fler kurser för någon av oss.




Effie och jag har tävlat lägre klass spår, har två godkända resultat, men tyvärr ingen uppflyttning, vi hoppas att komma med på någon tävling i november, men det är rätt fullt, så risken är stor att vi blir bortlottade.

Uppflytt till högre klass i någon bruksgren fordras ju för att Effie ska bli svensk champion, och det vore ju jätteroligt, då hon har själva utställningsmeriterna klara.

Självklart vill vi bli uppflyttade för att kunna fortsätta i högre klass också.

Jag trodde länge att samma championatsregler gäller i Finland, av en slump fick jag veta att det räcker med godkänt resultat i lägre klass.
Så tillsammans med det Danska championatet och ett Finskt certifikat så blev Effie Finsk champion nu i Oktober.

(För övligt gäller inte svenskt MT, mentaltest som merit i Finland)

Championatsreglerna är olika för olika raser och dessutom olika i olika länder.




Kaxa och jag har nu varit på totalt 3 inofficiella utställningar under hösten. Den sista var i Hässleholm var bara för valpar. 
Jag tycker att hundutställningar är ett ypperligt sätt att socialträna valpar, både att träffa olika hundar och tränas i att hanteras av okända människor.

Utställningarna har så klart gått jättebra, Kaxa har 2 av 3 gånger varit enda i sin ras, så hon har blivit Bäst i rasen (BIR-valp) 3 gånger nu.

Men på Gröngölingsutställningen i Hässleholm vann hon sin rasgrupp och kom till final, det var extra roligt.
Nu har vi en utställning kvar innan hon är 9 månader och det blir så att säga skarpt läge, och hon kan bli utställningsmeriterad på riktigt.

Den utställningen är i Åstorp här i Skåne i November, då hoppas vi få se broder Natas/Urax också.
Där ryktas det att det kommer relativt många ur rasen, som jag vet nu är det förutom valparna minst 4 vuxna hundar.






fredag 9 september 2016

Just i dag blir Gwoxikens första valpkull sex månader.

För sex månader sen föddes min första kull Australian Cattledog.

Det har varit en fantastisk tid, och början på något som jag tror kommer att bli jätteroligt.
Tack alla fantastiska valpköpare som på var sitt håll jobbar med dessa hundar.

Tack även alla andra, ingen nämnd och ingen glömd, som stöttat, hjälpt och kommer med goda råd.

Här är en nytagen bild på mor och dotter.




Natas (Urax) som går valpkurs med Caroline och David hos Maria Venhammar.



Kalix, som bland annat tränar nosework, med Dennis och Joanna, jag tror att han kommer att bli världens bästa Salamanderhund med tiden. De kom på oväntat besök i augusti.








Leo (Obleix) i Norge, som också är igång med lydnaden, jodå vi har sett det på film..





Mysak (Miraculix) uppe i Huddinge som också går valpkurs. Mysak har jag dåligt med bilder på, men jag hoppas att det kommer snart.

En annan uppfödare har träffat honom och tyckte att han var en synnerligen trevlig bekantskap. Konstigt vore ju annars, med alla dessa trevliga syskon.

Den uppmärksamma uppfödaren fick en liten skymt av honom på bilder från SACK-s rasspecial i början på Juli. 



Min egen Kaxa (Equinox) som just nu går förberedande tävlingslydnadskurs hos Martha Landin.




Det gick både bra och dåligt på utställningen i Lillehammer, resevcert. (en hund ifrån ett Norskt championat :) )

Bättre gick det för Sonja och Chess. Chess blev Norsk champion och kommer att få sitt första norska CACIB.


När vi var i Norge bodde Kaxa hos Natas och hans familj.
Många fina bilder blev det, ännu fler då jag  hämtade hem Kaxa och Effie var med.










Effie, Kaxa och jag själv har varit på semester, "hem till byn", en vecka i Järvträsk.

Molly hade det bra på hundpensionatet i Porrarp.

På vägen upp mellanlandade vi i Kungsör hos Lotta och Bengt och deras hundar, Snjos Red Jundee och Effies kullbror, Ayers Eminent Blue Echo.

Som vanligt trevligt och väldigt bekvämt att bara få sova i en egen stuga.
Sen hade vi bara 90 mil kvar dagen efter, stor skillnad mot att köra hela vägen samma dag.



Mycket bad för hundarna och bärplockning för mig blev det.
Spårträning för Effan på helt ny mark, hann vi med också.

Nån björnskit hittade vi inte,men mängder av bär. Kaxa tyckte bättre om Lingon än om Blåbär, Effie äter inte bär, men gärna tomater. Kaxa har övergått till fallfrukt, helst då plommon (!) sen vi kom tillbaka till Skåne.









På vägen hem stannade vi till hos Maarit och hennes Attack (Cattlepark´s Thunderbolt), utanför Kumla.
Det blev bus och lek och kärt återseende från förra sommaren, javisst hundarna minns mycket mer än man tror.







Och där i Kumla lyckades Gwoxiken själv hamna på bild, tillsammans med Attack.




tisdag 5 juli 2016

Nu är det ett tag sen jag uppdaterat.

Nu är det ett tag sen jag uppdaterade Bloggen, det har hänt en hel del.
Valparna verkar finna sig väl i sina nya hem och vi gläder oss åt alla uppdateringar och bilder av de små, som inte längre är så små.

Kaxa växer också som hon ska, och gör sitt bästa för att sabotera mina krukväxter, inte minns jag att Effie var så här vild.

Hon har nu börjat tappa pirajatänderna och det verkar komma nya permanenta tänder i rätt antal och på rätt plats!
Vi försöker träna tandvisning, för att förbereda inför både framtida utställning och annat.
Det är inte helt enkelt, men det går framåt det också.

Veckan innan midsommar var Natas (Urax) hos oss då hans matte och husse var på resa.
Roligt att se hur de växt och hur lika syskonen faktiskt är.




Veckan efter återgick allt till det normala, vilket innebär arbete för mig, efter nästan 8 veckors ledighet. Detta betyder per automatik koppelträning vid halv sex varje morgon, ja det går bättre och bättre.
Men jag är glad att det inte är två vuxna och två valpar, det skulle komplicera livet en hel del. (Polarhunden vill som vanligt helst inte vara med på bild)


Effie och jag startade för andra gången i Lägre klass spår, i slutet av maj. Spåret gick jättebra, lydnaden jättedåligt, men summan av allt blev ändå ett godkänt resultat. Men det fattas en hel del innan vi har uppflyttningspoäng.
Men det innebär ändå att jag kan ställa henne i Bruksklass om jag skulle vilja. Eftersom jag och Natas ägare pratat om att ställa syskonen som valpar i september, vore det ju roligt att samtidigt ställa Effan i bruksklass, även om hon är fullcertad i Sverige.

Förra veckan kom äntligen Bekräftelsen och sen Diplomet, som betyder att FCI har tilldelat Effie titeln International Beauty Champion. Det har tagit nästan ett helt år, först få bekräftat sista CACIB, sen ansökan om att få titeln.
Här är i alla fall beviset som kan beskådas på hedersplats i vårt hem.



Rosetten köpte jag redan i Uleåborg och äntligen kan jag publicera bilden.



Effie och jag fortsätter träna spår och lydnad.
I går kväll tillsammans med Vännen Gunnel och hennes Kina, som är Effies kullsyskon.
Spårandet går bättre och bättre, och det känns bra att få stöd och hjälp av Gunnel.
Lydnaden jobbar vi så klart med också, och planerar ännu en start i Lägre Klass Spår i sommar/höst.

Jag har börjat så smått att klickersträna Kaxa, inspirerad av Dennis och Kalix.
(Underbar liten film tycker jag)

https://www.youtube.com/watch?v=eLiooBkoRpw&feature=youtu.be




Sådana här har vi gott om i Skåne. Hundarna får Bravecto och har hittills inte haft en enda fästing sen dom fick sina tabletter..
Själv är jag sedan 4 år sedan vaccinerad mot TBE, jag fick en boosterdos i dag på vårdcentralen i Perstorp. Så nu ska jag förhoppningsvis klara mig tre år till, i alla fall från TBE, som väl än så länge är den värsta konsekvensen av fästingbett.