Som Norrbottning i förskingringen räds jag ju varken snö eller kyla, men visst börjar man längta lite.
Molly, hon som kallas polarhund ligger helst framför kaminen när det blåser och är kallt.
(Effie, min skugga, är hos mig, än var jag befinner mig)
Om inte annat längtar jag efter att kunna lägga spår och träna lydnad igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar